Vi är många som älskar hur smidigt det är med dagens moderna e-handel. Med några klick beställer man en stock vitt snus och får den levererad till ett ombud eller hem till dörren. Men varför använder vi inte kryptovalutor för den här typen av köp? För att förstå det behöver vi först titta på hur digitala betalningar faktiskt fungerar.
Hur fungerar betalningar i e-handeln?
Vid handel på nätet används vanligen någon av betalmetoderna Swish, betalkort, faktura eller avbetalning. Det är system som är byggda för att vara säkra, spårbara och lätta att följa upp.
- Vid kortbetalning går transaktionen via en betalningsförmedlare som verifierar köpet, reserverar beloppet och överför pengarna till handlaren när varan skickas.
- Med Swish sker betalningen omedelbart, men även där registreras transaktionen hos både bank och mottagare.
- Vid faktura- eller avbetalning skapas en kreditrelation mellan kunden och betalningsleverantören, som exempelvis Klarna, med möjlighet till betalning efter leverans och eventuellt delbetalning.
Alla de här metoderna kan användas för att köpa exempelvis ZYN snus, om vi nu håller oss till vitt snus som exempel. Oavsett metod så är betalningen lätt att spåra och man får ett digitalt kvitto som kan sparas för eventuella reklamationer. Hela kedjan är byggd för en transparens som kan sägas utgöra en grundförutsättning för modern e-handel.
Spårbarhet och konsumentkontroll
En viktig del av e-handelns betalningssystem är spårbarheten. När man betalar för en vara på nätet, som snus, kan man enkelt följa alla steg. Banken visar transaktionen direkt i appen, betalningsförmedlaren skickar ett kvitto och ordernumret kopplas till leveransen. Vid minsta problem kan man kontakta kundtjänst, begära återbetalning eller reklamera köpet. Allt det här möjliggörs av att transaktionen knyts till både köpare och säljare och registreras i flera led.
Vid kryptotransaktioner ser det annorlunda ut. Även om betalningen är offentlig i blockkedjan så finns det ingen personlig koppling som visar vem som betalat eller vad som köpts. Det ger anonymitet, men undergräver också konsumentskyddet. Om något går fel, som att en order inte levereras, så finns det ingen central aktör att vända sig till.
En del e-handelsplattformar som accepterar krypto via tredjepartsleverantörer kan i och för sig erbjuda begränsad support, men det är inte lika reglerat och ger inte samma konsumentskydd som vanliga betalningar. Det är med andra ord svårt vid e-handel med fysiska produkter, att kombinera kryptons anonymitet med den trygghet som vanliga betalningssystem ger.
Växlingskurser och avgifter – viktiga aspekter
Vid vanliga e-handelsbetalningar sker transaktionerna i svenska kronor och både köpare och säljare vet exakt vilket belopp som gäller. Betalningsleverantören tar ibland ut en mindre avgift, men den är fast och förutsägbar. Valutans värde ändras inte under själva köpet, så det är enkelt för handlaren att redovisa och för konsumenten att förstå vad som dragits från kontot.
Situationen för kryptovalutor är mer komplicerad. Värdet på exempelvis bitcoin eller ethereum kan förändras rejält under en enda dag. Vid kryptobetalningar behöver summan dessutom ofta växlas till fiatvaluta. Det innebär att det är kursen vid själva betalningstillfället som blir avgörande för det faktiska priset.
Dessutom tillkommer det nätverksavgifter som varierar beroende på den aktuella belastningen i blockkedjan, samt eventuella påslag vid växling, så kallad spread. För en e-handlare som säljer snus, där priserna är fasta och marginalerna små, skulle den här typen av variationer innebära alltför stora risker.
När kan det vara bra med krypto för köp?
Det finns faktiskt sammanhang där kryptovalutor kan vara praktiska som betalningsmedel. Ett typiskt exempel är digitala tjänster och produkter som levereras direkt via nätet, till exempel mjukvara, spelinnehåll eller prenumerationer. Det är en typ av mikrotransaktioner där leveransen sker omedelbart och utan mellanhänder, och som går snabbt och smidigt med krypto.
Även vid peer-to-peer-transaktioner, där privatpersoner skickar pengar mellan sig, kan kryptovaluta vara ett alternativ. Det gäller särskilt vid internationella betalningar, där det ofta är både dyrt och långsamt att använda sig av traditionell banköverföring. Krypto kan också användas i miljöer som bygger på egna tokens, till exempel inom spelvärlden eller tjänster där själva valutan är en del av systemet.
Den som handlar med krypto bör dock vara medveten om riskerna: priset kan svänga snabbt, reglerna skiljer sig åt mellan olika länder och säkerheten beror helt på hur man hanterar sina plånböcker och privata nycklar.
Varför inte snusköp som mikrotransaktion?
Ett snusköp i en webbutik kan vid första anblick verka som något som skulle kunna falla under principerna för mikrotransaktioner med krypto. Men i praktiken involverar köpet flera steg och konsumentreglerna för produktsäkerhet kräver tydlig spårbarhet.
Beställningen måste innehålla uppgifter om kundens ålder, adress och betalningsmetod, eftersom både tobaksskatt och ålderskontroll är lagstadgade krav. Och när betalningen görs skapas en faktura eller ett kvitto som kopplas till fysisk leverans, med orderhistorik i butikens system.
En mikrotransaktion med kryptovaluta fungerar på ett helt annat sätt. Den passar för digitalt innehåll där ingen logistik eller efterkontroll behövs, till exempel vid köp av ett spelobjekt eller en streamingtjänst. Det är betalningar som är små, snabba och ofta anonyma. De bygger dock på ett system som helt saknar de strukturer som krävs för att hantera ansvaret kring fysiska varor.